Akuta inköp och Black friday

Idag har det fullkomligt strömmat in sms och mail från alla möjliga företag och webshops som jag har handlat från en eller flera gånger. Alla vill att man ska handla bara för att det är "Black friday" och locka mig till att köpa varor jag inte behöver. 
Idag blev detta så tydligt då jag blev tvungen till att genomföra ett "akut" inköp av en brödrost då jag fick följande sms från dottern på förmiddagen.
 
 
Då jag varit inne på den lokala affären och tittat efter en brödrost och inte hittat vad jag ville ha så satte jag mig här vid datorn för att surfa runt lite och samtidigt fick för mig om att jag skulle kunna hitta en skaplig brödrost för en ganska billig peng då det ändå är denna mycket mytomspunna dagen. 
När man kollar nätet och deras utbud så översvämmas man av hur många olika "butiker" det finns, men döm om min förvåning då jag hade jättesvårt att hitta en enda brödrost som även med Black friday-rabatt hade ett någorlunda överkomligt pris. De varor som var reducerade, dock inga större procentsatser vad jag kunde räkna ut, var de redan dyra märken som även efter rabatt var dyra. Jag som inte vill lägga ner någon större summa på något som tas fram max en gång i veckan och sedan står undanstoppad i skåpet resten av tiden gav upp detta letande efter en sådan rabatt ganska så fort. För mig räcker det med att det blir ett rostat bröd som går att äta, och då beror det till största delen på vilket bröd du har köpt och stoppat ner i brödrosten. 
 
För mig känns denna hysteri som ett försök av butikerna att få oss att tro att vi gör ett bra köp på en vara som vi kanske inte alls vill ha men lockas för att den annars är så dyr men nu är den på 50%, och är i mina mått mätt fortfarande dyr, men förhoppningsvis finns någon kund som tycker/tror att den gör ett jättekap. Eller en vara som butiken har svårt att sälja på grund av dess funktion är ganska meningslös, men med en bra rabatt så går det mesta att sälja. Eller?
Jag ska erkänna att jag har absolut gått på detta många gånger, att jag har köpt en vara bara för att den var billig. Men tyvärr är det ofta varor som blir ståendes i ett hörn eller är undangömt i ett skåp och nästan blir en sådan där skämspryl som dyker upp ibland när man röjer i skåp och lådor. Och jag har säkert inte gjort det sista sådant inköp heller.
 
Nu blev det ett inköp av en brödrost i en skaplig prisklass och utan denna black friday-rabatt och jag tror att jag har gjort ett bra köp iallafall. Så nu får jag väl fira detta köp med en liten cider framför TV:n en stund innan det är dags att krypa ner i sängen och njuta av att få sova tills både kropp och knopp vaknar till liv i morgonbitti!
 
Ta hand om dig!

Organiserat kaos eller bara kaos?

Tänk att man ibland är så där jäkla tvärsäker på att man har sett en sak någonstans och sedan inte kan hitta det. Frustrationen infinner sig när man har letat efter en struntsak i överdrivet lång tid och envisheten har slagit till och man ger inte upp i första taget. För jag såg det ju med egna ögon häromdagen! Eller var det förra veckan? Jaha, då slog tveksamheten till också... och den tillsammans med envisheten skapar ett radarpar som kan hålla en sysselsatt hela kvällen. Det bästa i dessa lägen är när "skitsaksamma"-känslan letar sig fram och man helt enkelt ger fullständigt f*n i det hela. Där har ni min kväll i ett litet nötskal. 
 
Jag är inte bitter, nej snarare tvärt om. Det här är saker som jag kan småskrattande gå och fundera över flera dagar efteråt. Hur dum jag är och att jag inte ger upp i ett tidigare skede. Men jag kanske lär sig någon gång?
 
 
 
Snart är det första advent och tills dess brukar jag vilja få upp lite fint i fönstren, det som jag hittar iallafall. Varje år när jag plockar undan julen så brukar jag vara strategisk och logisk, tycker jag då, och lägga sakerna i olika lådor men i bra inordnade kategorier. Det värsta är att dessa kategorier ändrar sig från år till år, det kan vara att alla adventsstjärnor hamnar i en låda för att året därpå hamnar alla prylar som jag hade i köket i en låda. Sedan är det de där sakerna som inte fick plats i den kategoriserade lådan, de hamnar i en annan låda, för där fick det plats. Så till slut så ligger alla saker "hoven droven" och det där att vara organiserad... hm... det kan jag ju bara glömma. Så nu när det snart är dags att börja plocka fram alla dessa ljusstakar och stjärnor kommer att innebära att det är lika bra att plocka fram alla lådor som har med jul att göra, för jag lär hitta det jag ska ha både här och där. Kanske även dags att ta en utrensning av alla dessa julsaker, men det är svårt då jag är så sentimental vad det gäller alla de fina små tomtar och andra pyssel som barnen har gjort på förskolan och skolan. De kan man väl inte göra sig av med?
 
 
Jag minns första julafton som jag som frånskild skulle fira utan barnen då det var barnens pappas tur att ha dem på julafton. Hur det var bestämt sedan redan året innan, då vi körde varannat år, och jag kommer ihåg hur jag satt och grät på golvet hemma hos mig då jag skulle pynta till jul och fick tag på två små tomtar som mina barn hade gjort på förskolan av små lerkrukor och träkulor med handritade ansikten. Hur dessa två små tomtar kunde frambringa så mycket känslor i mig.
Jag har dem kvar, de är så naivistiskt barnsligt vackra, och skulle nog aldrig kunna tänka mig att göra mig av med dem, trots att de nu för tiden inte står framme vid jul. Ja, känner jag mig själv rätt så kommer alla dessa kartonger att finnas kvar läääääänge till innan det blir någon utrensning av deras innehåll.
 
Tyvärr var väl bara det här ett exempel av alla de fall som händer med bortkomna saker och ting i detta hus. Jag kan kanske skylla på att jag, ja vad ska jag skylla på? Nja, jag kanske bara ska erkänna att jag är slarvig med att hålla ordning på det som jag inte absolut måste hålla ordning på. Jag kanske kan kalla mig för en understundomorganiserare.
 
Ta hand om dig!

När jag behöver det som mest...

Alla har vi dagar då vi inte känner oss på topp. Det spelar ingen roll att vi har mat för dagen, tak över huvudet, en familj som vi älskar och blir älskade av, känslan i kroppen kan säga något helt annat än lycka och glädje, trots alla dessa fantastiska människor och saker omkring oss.
 
Tänk då vad en liten gest kan göra. En litet peppande sms på mobilen, ett leende i all hast, ett hjärtligt skratt tillsammans med någon eller några härliga människor eller bara chansen att få skriva eller prata av sig med någon som förstår hur läget är. Det är ofta så lite som behövs för att kunna resa sig igen och känna att det går ett tag till, nu är jag tankad på energi och positivism för att kunna ta tag i allt igen.
 
 
 
 
Idag när jag kom hem så möttes jag av min man ståendes med en blombukett i handen. Min vana trogen och med glimten i ögat så frågade jag på skoj vad det nu var som han ville eller hade gjort för att blidka mig med en bukett på en vanlig onsdag.
Hans svar till mig var inte det jag trodde, som att det fanns någon önskan bakom buketten från honom till mig, utan han berättade att de var från någon annan som ville ge mig dessa blommor som tack. Ett tack för att jag ger lite, ytterst lite av min tid för att ge ett peppande sms, lyssna på det som skrivs och har förståelse och lyssnar in det som menas. Detta görs någon gång ibland, men det passar in just då i den stund som det behövs. Vi två ger och tar av vår tid och vårt inlyssnande till varandra och det är något som jag uppskattar och förmedlar till denna underbara människa med ord, och idag fick jag till stor glädje ett tack tillbaka i form av denna fantastiska bukett! Den kom precis i den tid då jag behöver det som mest... Tack!
 
Ta hand om dig!