Spökbollar på allhelgona

Den här helgen är en helg att minnas alla de nära och kära som inte finns i våra liv längre utan bara lever kvar i våra hjärtan och i våra minnen. 
Jag är ingen kyrkogårdsbesökare som känner att det är ett måste att gå och tända ljus på gravarna just idag, dock tycker jag att det är fantastiskt vackert att ströva på kyrkogården denna helg. Mina tankar vandrar ofta till mina egna mor- och farföräldrar och funderar då ibland över hur de hade varit om de hade levt idag.
Min mormor fick jag aldrig träffa då hon gick bort innan jag föddes och min morfar och farfar gick båda bort när jag var runt ett år så några minnen av dem har jag tyvärr inte. Så det är klart att jag funderar och undrar hur de var när de levde, vilket liv de skulle levt idag och vilken sorts relation vi skulle ha haft genom åren.Min farmor gick bort när jag var 13 år och jag blev väldigt ledsen när det hände, för hon var ju den enda jag hade kvar av den närmaste äldre generationen.
Jag tror att det är nyttigt att man som barn får möjligheten att umgås och lära känna den äldre generationen, för de har så mycket visdom och livserfarenhet att dela med sig till oss yngre. De har så mycket med sig i sitt bagage som vi andra kan dra nytta av, bara vi tar oss tid att lyssna och umgås med dem.
 
Den här helgen firas det också Halloween, som jag inte riktigt har skaffat mig en relation till än. Visst är det lite kul och mysigt med alla dessa modiga människor som vågar klä ut sig och göra fina otäcka sminkningar. Jag fick se flera häftiga utklädningar och sminkningar igår när jag hade privilegiet att skjutsa min dotter och hennes kompisar till Halloween-gymnasiefesten som hölls här i stan. Det är fantastistiskt vad lite färg och kläder kan förändra en människa och jag är imponerad av dessa ungdomar, hur de är, fantastiskt gulliga och trevliga, och hur de beter sig och hjälper och stöttar varandra. Vilket toppengäng ungdomar jag fick umgås med igår. Jag är stolt över att just jag fick den möjligheten!
 
 
Själva, min man och jag, har tagit det lugnt med Halloween och allt vad det innebär. Det spökigaste och läskigaste som kom innanför dörren här var de två små spöken som fick bli vår dessert efter middagen ikväll.
 
 
Spökbollar 
2 stycken
  • 25 gram rumsvarmt smör
  • 2 ½ msk strösocker
  • ¾ dl havregryn
  • ½ tsk vaniljsocker
  • 1 msk kakao
  • ¾ msk vaniljlikör
  • vit sugarpaste
  • smält choklad
Blanda smör, strösocker, havregryn, vaniljsocker, kakao och likör till en smet.
dela smeten i två delar och forma dem till bollar.
Kavla ut sugarpasten och ta ut två cirklar i lagom storlek så att de täcker bollarna.
Smält chokladen i vattenbad och dekorera "spökena" med ögon och kanske en liten skrämmande mun också.
 
 
"Njut av stunderna i livet, imorgon är de bara minnen..."
 
Ta hand om dig!

Ljusglimtar

Jag tycker om att ha upplyst i rummen men det ska då vara ett mjukt och behagligt sken. De som kan det här med att inreda med lampor och annan belysning säger ju att man ska ha många ljuskällor i ett rum. 7-8 stycken om jag inte minns fel.
Så många har inte jag ska jag erkänna, men jag väljer de ställen och platser där jag vill ha kontra måste ha bra ljus. Bakom soffan till exempel har jag en golvlampa i gammal modell där det finns två lampor och lyser upp vår tillvaro när vi sitter i soffan och läser tidningen. Sedan för övrigt i rummet finns det belysning bakom TV:n och en lampa på fönsterbrädet, men dessa är mest för det mysiga inslaget när det gäller ljuset. Och självklart så brinner det levande ljus på flera olika ställen i rummet nästan varje kväll. 
Det här är genomgående i varje rum i huset. Några få väl utvalda lampor och annan belysning för att höja stämningen och jag är aldrig rädd för att byta ut de jag har om jag hittar något nytt som verkligen tilltalar mig. Det kan vara både nytillverkade lampor likväl som äldre som får flytta in hos mig. Men då det gäller de äldre lamporna så gäller det att titta på hur sladdar och kontakter ser ut. Det kan vara riskfyllt att använda de gamla och idag kan man ju köpa både nya sladdar och kontakter som har gammal stil. Så tumma inte på säkerheten!
På GeKå´s i onsdags hittade jag en ljusslinga på julavdelningen. Jag tyckte dock inte att den var speciellt julig utan tycker nog att den passar året om. När jag fick se den tänkte jag på hur den skulle passa så bra på vår glasveranda som vi har. Glasverandan ska fräschas upp med både målning av fönster, tak och ny väggbeklädnad av något slag, ja en total make over. Men den kommer komma lite senare i planeringen.
 
 
 
Finfint inköp på GeKå´s!
 
Jag kunde så klart inte låta bli att hänga upp den ikväll iallafall, fast jag hade nog tänkt att det skulle bli lite längre fram i tiden. Slingan består av tio klotlampor med en guldfärgad sockel och dess sken är i ett milt lite gulaktigt ljus. Perfekt mysbelysning för en glasveranda. Där kan vi sitta i våra korgstolar min man och jag och bara njuta av att vara och tanken är att det längre fram ska bli lite av ett musikrum där vi bara kan sitta och avnjuta älsklingmusiken, läsa en bok och bara ha det bra. Det låter nästan som lite pensionärsvarning, men det är något som vi är i behov av både jag och min man, att ha möjligheten att ibland bara kunna släppa alla måsten och ta ett steg tillbaka för att leva i nuet. Det behöver vi alla göra, men jag tror att de flesta också erkänner att de är dåliga på det.
 
Var rädd om dig!

Avslut

Idag blev det definitiva avslutet gjort på vår älskade tid i vårt gamla hus Vilan! Idag skrev vi de sista signaturerna på köpekontrakten och jag ska erkänna att det känns lite tomt. Tomt att inte kliva in någon mer gång genom den fina vita grinden som min man snickrat ihop, inte låsa upp den vita dörren och kliva in i "vår" hall någon mer gång, inte öppna upp dörrarna till den lilla mysiga altanen någon mer gång, nej aldrig mer ska jag/vi göra det. Tomt kanske inte är det enda och rätta ordet utan jag skulle säga att det är lite vemodigt också.
Samtidigt kan jag tycka att det är skönt att nu bara ha ett hem att fundera över, ett hem att inreda och boa in det till vårt eget. Nu kan den här tiden börja och det som har varit... det får vara bakom mig. Det var fint och härligt under den tiden det varade, men nu är det avslutat och ett avslut är inte bara ett slut utan det är också en början på något annat. Det är något som jag bär med mig och det är en början för oss och en början för de människor som nu har flyttat in i Vilan.
Jag hoppas och tror att de kommer att ta väl hand om både hus, trädgård men framförallt om de två spöken som huserar där. Min man och jag har upplevt "källargubben" som smäller i källaren ibland. Vi har dock aldrig riktigt kommit underfull med vad det var han smällde med, men högt lät det. Och sedan har vi en kvinna som ibland går genom det som vi hade som TV-rum. Hon gick bara förbi, jag såg henne bara som en mörk skugga som gick genom rummet. Hon gjorde inget annat väsen av sig än det. På något konstigt sätt så blev jag aldrig rädd för henne, utan hon bara fanns där, nästan som att hon kom och tittade så att allt var bra.
 
En vacker blomma fick vi av vår mäklare idag.
 
Njuter av både blomma och levande ljus
Gårdagens shoppingtur till Ullared och GeKå´s får jag återkomma till en annan dag. Men jag kan avslöja att det följde med en hel del hem, jag som inget skulle ha...
 
" Goodnight, you princes of Maine, you kings of New England." -Dr. Wilbur Larch ii filmen Ciderhusreglerna.
 
Ta hand om dig!