Året som gått

 
 
Då sitter jag här, den sista dagen på året som vi har benämnt 2016. Ett år där det har hänt mycket positiva saker för mig som person. Inga större dramatiska förändringar och händelser utan mer ur det perspektivet där jag har gått ur situationer och känt mig stärkt och med en gnutta mer självkänsla och självförtroende. Ett år där jag har tagit steget fram och gjort saker som jag aldrig i mitt liv trodde att jag skulle våga och har ibland tagit steg ut på helt okända marker, varit skakig i benen i början men efter hand har jag sträckt på ryggen och kommit ut på andra sidan med känslan av att vara oslagbar. 
Om jag ska summera mitt år med en enda låt som visar mycket av detta så är det en låt av en ung man, 30 år fyllda och vid namn Danny Saucedo, vars sång "Våga släppa taget" där texten på något vis har stärkt mig i mig själv, gett mig den där känslan av att det är okej att inte alltid ha kontrollen och gå i det inrutade utan att det är rätt att våga fortsätta sin egen väg... 
 
 
 
Mitt år har förstås innehållit mycket bakning. Den mesta har varit för eget bruk, men jag har under det här året fått en hel del förfrågningar från släkt, vänner och bekanta om jag har velat hjälpa dem. Det har varit allt från 50-årskalas till 3-årskalas, student, dop och begravning. Livets alla skeden gestaltas på så många olika sätt, allt från känslor och kläder till bakverk.
Det största det här året var dock när Aftonbladet hörde av sig och jag fick mina 15 minuter "of fame". En liten artikel om min rabarberkladdkaka som publicerades i deras nätbilaga. Stort för mig!
 
Då det gäller vårt hus så har det varit full fart i renoveringen i perioder. Det har i stort sett avspeglat oss som personer då vi inte orkar så orkar vi inte och då får det vara lugnt och när det finns energi så använder vi oss av den. 
Vi påbörjade renoveringen av köket redan i slutet av förra året men med negativa händelser som skedde då så blev det mer eller mindre stillastående under en längre period. Men nu är vi i stort sett klara med köket, det finns alltid något litet som ska dit så som en liten list här och lite "duttmålning" där, och känslan att få flytta in och börja jobba i det nya köket nu i december har varit en underbar känsla för mig, som älskar att tillbringa den mesta tiden i just det rummet.
Resterande delar av huset tar vi eftersom och vi startade i rätt ände av huset då det alltid blir en sorts kedjereaktion när man väl börjar att renovera. Nu har vi ett nytt år framför oss som nog kommer innehålla någon tapetrulle och målarfärg...
 
 
 
Vad det gäller den nyttigare delen av vad jag åstadkom under året så var det mycket träning som stod på schemat under året fram till augusti. Jag både löptränade och stryrketränade och trivdes bra med det, dock kunde vissa stunder kännas som ett tvång, men när väl träningsskorna var på fötterna så gick det jäkligt bra. Tyvärr har hösten och vintern inte varit någon aktiv period för mig vad det gäller just den biten, men nu kommer det ett nytt år och det är aldrig försent för att ta tag i saker och ting, så även träning!
 
Sommaren blev en period då vi var hemma under vår semester. Vi passade på att besöka Warmbadhuset flera gånger under sommaren och deras musikkvällar. Det är verkligen ett arrangemang som jag kan rekomendera om man som jag älskar musik. Att få lyssna till lokala musiker som är så fantastiskt duktiga utomhus i en så härlig miljö som Warmbadhuset erbjuder är som balsam för själen.
Det blev även några enstaka dagsresor, men annars så passade vi på att njuta här hemma av att bara vara eller att pyssla på gården eller i huset. 
Jag försökte mig på att driva grödor i trädgårdslandet, men som ni kanske minns så hade vi bevattningsförbud i många delar av vårt land, så även här, och jag hade varken orken eller lusten att bära vattenkannor i den mängd som behövdes, så tyvärr blev inte skörden så stor som jag hade önskat. Dock fick jag en jättebra skörd av tomater på plantor som jag hade drivit upp från frön. Dessa syltade jag in och vi kan fortfarande njuta av dem till maten.
Jag provade på att göra fläderblomschampagne, vilket smakade så där rent, men som drinktillbehör var den bra samt fläderbärsmarmelad. Att ta vara på det som finns på gården är bara roligt och visst blir man lite stolt över att kunna visa upp att det här har jag gjort, alldeles själv.
 
Vad det gäller mina barn så har det hänt en hel del där också och då på den positiva sidan.
Min son som i år fyllde 22 i maj har skaffat sig sambo, vilket gör att jag känner att han har tagit ett stort steg i livet. Det kanhända inte låter som någon stor sak, men både för honom och hans tjej, men även för mig, så förändrar det livet och den roll man har i relationerna till varandra. Jag som mamma kan känna att jag måste ta steget tillbaka, inte för att min son vill det utan mer för att jag måste lära mig att släppa taget och inte vara den där hönsiga mamman som jag kan vara ibland. 
Dottern som i somras blev myndig har flyttat hemifrån då hon studerar på annan ort. Som tur var så fick jag äran att vara den som körde flyttlasset och nu när alla känslor har landat så känns det helt okej att ha henne på annan ort, det tar ju faktiskt bara dryga timmen med bilen om det skulle vara så. Även i relationen till min dotter har jag fått tänka till och ta steget tillbaka även här, vilket är jättenyttigt för mig. Ni kommer ihåg det här med att våga släppa taget.
 
Det här året har lärt mig mycket, både den lätta och den svåra vägen vilket jag ser själv avspeglar sig i mina inlägg här. Ju tröttare och mer negativt inställd jag har varit till det som händer i livet desto mer filosofisk har jag varit i mitt skrivande och har livet bara flutit på då har det varit mer lättsam läsning för er. Men det är så livet är och något som jag har accepterat. Den enda som kan göra förändringar i mitt liv är jag själv och jag väljer vilka jag vill göra.
 
Jag hoppas att ni alla får ett gott avslut på det gamla året och en härlig inledning på det nya!
Gott Nytt År!
 
Ta hand om dig!

Clementiner i mängder

Jag har ibland en lite för romantisk inställning till livet och jag skulle ibland vilja benämna den som naiv vissa stunder. Eller.. det kanske bara är mina förhoppningar som inte går hand i hand med verkligheten, hur gärna jag än vill att den ska göra det.
Vad har det här med clementiner att göra tänker ni nog då och den lilla historien vill jag delge er nu och det finns nog många fler än jag som har det här så kallade problemet, inte bara till jul utan det poppar upp lite nu och då i livet.
 
Min förhoppning/inställning/tanke är att det vid jul ska stopas mer fingrar i fruktskålen än vad det gör i chokladkartongerna. Gör det det? Nja, med facit i hand så är det ingen skillnad från förra julen eller heller inte flera jular tillbaka heller. Det är en form av utopi som glänser i mina funderingar, en fin sådan, men den slår liksom aldrig riktigt in.
Men hur eller hur så tänker jag som så att om jag nu köper hem en himla massa goda äpplen och clementiner, det är julfrukterna för mig, så kommer alla gäster inklusive mig att ta både en och två frukter och rata de där olika chokladkartonger, skumtomtar och Twistkarameller som ligger så fint upplagda på godisfatet. Men det slutar med att frukten ligger bortglömd i kylskåpet, den kommer inte ens fram på Gottebordet! Resultatet blir en himla massa äpplen och clementiner som ligger i fruktlådan och börjar se sina bästa dagar.
 
Vilken tur att det fins människor som delar med sig av sina recept och idéer om hur man kan ta tillvara på överblivna rester, för det är nog så jag får se på dem frukten i kylskåpet. Av någon anledning så snubblade jag över ett recept på en blogg där tjejen i fråga hade gjort inkokta clementiner. Wow vilken bra idé! tänkte jag då. Men som ni vet idag så följer jag sällan ett recept helt och fullt utan frångick det lite och gjorde min egen lilla twist på det. Just nu är de fortfarande varma och jag kan inte ge någon recention på resultatet, men vad då, det kan ju inte annat än bli lyckat. Men vill du göra enligt originalreceptet så hittar du det här annars hittar du mitt här nedan.
 
 
 
Inkokta clementiner med kanel och vanilj 
ca 10 portioner
  • 20 clementiner
  • 6 dl vatten
  • 1½ dl strösocker
  • 2 dl råströsocker
  • 2 kanelstänger
  • 1 vaniljstång
Skala clementinerna, gärna med kniv för att få fram fruktköttet. Det gör att clementinerna lättare drar åt sig den smaksatta sockerlagen.
Lägg de skalade clementinerna i en stor burk.
Dela vaniljstången och skrapa försiktigt ur fröna.
Koka ihop vatten, strösocker, råsocker kanelstång och vaniljstång+frön.
Häll över den heta lagen över clementinerna och låt både kanelstång och vaniljstång följa med.
Låt dem stå, gärna ett dygn, innan du smakar dem.
Servera dem gärna med vaniljglass, smaksatt grädde, jättegott att smaksätta med olika likörer, eller något annat gott tillbehör.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Nu får vi se vad resten av dagen har att erbjuda. Det kan bli mycket... eller så blir det ingenting alls... Jag är öppen för alla lösningar och förslag och har tankarna om att det blir vad det blir.
 
Ta hand om dig!

Välkommen till vårt vardagsrum

Då vi håller på att renovera huset vi bor i så flyttar vi på vårt kaos med jämna mellanrum. Men att vi flyttar på kaoset betyder inte att det känns färdigt någonstans utan det finns alltid platser i rummen där vi har fått gömma undan saker som ska vara i det rummet som renoveras för tillfället. Det liksom inte hjälper att vi bor i 9 rum och kök med en glasveranda som är vinterbonad, det är alltid ont om plats och i våra uthus är det fyllt med de saker som man vågar ställa ut utan att råttor och möss ska ge sig på dem.
 
Ett av de rum i huset som är mest fredat från kaos är vårt vardagsrum, det rum i huset som jag spenderar näst mest tid i, frånsett sovrummet. Köket är för mig nummer ett och det är för att jag älskar att styra runt där och det behöver inte vara bakning eller matlagning som sker där utan det kan vara att sitta vid köksön och läsa en tidning eller surfa runt på datorn, huvudsaken är inte att det ska ge yttre resultat det kan ge en inre tillfredsställelse också.
 
Jag har gett er en hel del bilder under vår renovering av köket, men där har husesynen lite tagit slut. Visst har det kommit med några bilder ibland från olika vinklar och vrår från de olika rummen men ingen regelrätt visning.
Idag tänkte jag därför bjuda på lite bilder från vardagsrummet och det får bli från alla håll och kanter som går att få till. 
 
 
Ett litet fynd jag gjorde idag på ÖoB. Batteridriven slinga vilket passar perfekt i detta hus med få kontaktuttag.
 
Den fina lite rostiga fågelburen är ett loppisfynd.
 
 
 
På hyllan över soffan finns både arvegods och nyinköpta detaljer. Älskar att blanda gammalt och nytt!
Soffbordet är en gammal låda/kista som vi hittade på vinden i ett av våra uthus.
 
Få men väl utvalda saker finns på vårt soffbord.
 
Fåtöljen under filten är röd och väldigt sliten i tyget, men alltför charmig för att inte få tillhöra inredningen. Filt och kudde köpta för länge sedan och kommer inte ihåg var.
Jag gjorde en tavla av ett gammalt Alfapet där jag fick ihop många långa positiva ord om förhållande och vad det bör innehålla.
 
Lådan var från början trären men målades om först svart och sedan vit. 
Ett gammalt fönster fick bli en fin fotoram till några av våra bröllopskort.
Ovanför hänger ett citat från Kristian Gidlund som jag har skrivit ut och ramat in.
 
Ljuslyktor får agera krukor ibland hemma hos mig, gamla inköpta på ICA, och en gammal zinkburk pryder sin plats ijämte mina älskade orkidéer.
 
I de stora verkstadslådorna som är staplade på varandra förvarar jag alla mina inredningstidningar. Lådorna är köpta hos ett lokalt företag.
 
 
Som synes är TV:n inte det finaste i rummet, men jag hoppas på förändring snart.
 
Denna tavla hängde på exakt samma ställe när mina svärföräldrar bodde i huset. Den var nedtagen under några år då det bodde andra yresgäster här i huset, men nu när vi bor här så har den "kommit hem" igen.
 
Just TV-bänken är den del av rummet som jag känner mig minst nöjd med just nu och är lite på jakt efter ett gammalt linneskåp med dubbla dörrar som passar in i bredd vid väggen där förvaringen av TV:n är nu. Det vore min dröm att kunna stänga till om den "fula" TV:n när man inte tittar på den, för en TV är någon av den minst attraktiva möbel jag vet. Jag skulle inte vilja vara utan den och den hör till inredningen, men kan man göra något åt det så är det himla bra!
 
Som ni märker så har jag inte puffat till kuddarna i soffan och slätat till dem eller sett till att gardinerna hänger perfekt. Varför? Det är inte jag och ni får se mitt/vårt hem och vi är långt ifrån perfekta så varför visa upp en stylad fasad. Nej, så här ser det ut hemma hos oss när det är mer eller mindre välstädat.
 
Ta hand om dig!