Skörda jordgubbar
Nu är det verkligen tid för att skörda en del av trädgårdens goda bär och grönsaker.
Då vi flyttade i höstas så lämnade jag kvar alla buskar och plantor i Vilan och nu i våras så tog jag tag i det trädgårdsland som finns här i Åkerdala. Det var mycket ogräs som växte och växer fortfarande, men med lite god vilja och mycket envishet så är det jag som vinner över det oönskade ogräset. Men det tar tid.
 
 
 
 
 
 
Jag hade lite svårt att bestämma mig vilken sorts jordgubbsplantor som jag skulle köpa och jag fick lite tips från er läsare här på bloggen. 
Nu blev det så att jag gjorde ett impulsköp i allafall vad det gäller jordgubbarna. Dels för att det inte fanns den sort jag hade bestämt mig för när jag väl skulle handla och även för att jag gav mer eller mindre upp där ett tag så det fick bli vad det blev.
Jag bestämde mig för två olika sorter, en röd som heter Sonata och en vit som heter Pineberry. Just nu finns det en hel del kart på båda sorterna men jag har även fått skörda lite röda gubbar som vi har smakat av. Det är något visst med egenskördat iallafall.
 
Jag odlar inte för att kunna ha och sylta och safta på utan det är mer för det vanliga husbehovet, det vill säga att äta lite när andan faller på.
Jag har en liten fundering öer om jag ska åka iväg till den självplockningen som finns i Aby utanför Målilla, men jag har inte riktigt bestämt mig än. Ska man se till hur vår konsumtion av saft och sylt är så är det ingen idé att åka och plocka då vi inte dricker saft själva och äter väldigt lite sylt. Det går åt en liten mängd gubbar varje höst/vinter/vår till bakning och smoothies, men då kan jag tänka att det kan man köpa i affären. Ja, ni hör hur jag resonerar med mig själv, så vi får se hur det blir med självplocken.
 
Som liten så åkte mina föräldrar ofta på sommaren och plockade jordgubbar. Det fanns självplockning på så många fler ställen då och det hörde till att safta och sylta till hushållet, vilket sällan sker nu för tiden. 
Ibland var vi barn med och hjålpte till att plocka och det var en och annan jordgubbe som slank ner i magen, men även många som hamnade i hinken. När man sedan kom hem och alla bär skulle rensas och tas om hand om på olika sätt,  så var man lite trött på dessa röda gubbar. 
När de sedan var i form av saft eller sylt så glömde man bort hur trött man hade varit på smaken av dem och man provsmakade mer än gärna det som mamma hade gjort iordning.
 
Nu ska jag gå ut och kika i vårt trädgårdsland om det finns några mogna gubbar som kan tänka sig att följa med mig in. Det är det nog inte någon som säger nej till!
 
Ta hand om dig!