Vilka trampdynor!

Alla har vi kroppsdelar som vi mer eller mindre har komplex för. Det kan vara allt från huvudformen, tår eller allt där imellan som man känner att man vill göra något åt.
Vissa saker kan man göra något åt själv medan vissa andra kroppsdelar behövs det proffessionell hjälp med både fysiskt och psykiskt. Alla ser vi olika ut och jag har med åldern förlikat mig med att det är så här jag ser ut och vill jag göra något åt det som jag är mindre nöjd med, ja då får jag banne mig ta tag i det själv och göra något åt det, annars är det bara att gilla läget! 
 
 
 
Dock finns det en kroppsdel som jag har komplex över och det är mina fötter. Inte så att det är stora, nej storlek 37 är en ganska lagom stor fot i mina ögon, nej mer hur de ser ut och de ser verkligen ut!
Som gammal fotbollsspelare så har fötterna tagit stryk av att ha blivit stämplade ett antal gånger av motspelares dobbar, det ger verkligen finfina blånaglar kan jag lova, och det har medfört att naglarna som växer ut har nuförtiden lite konstig form och yta. Sedan att trampdynorna både känns och ser ut som det värsta ökenlandskapet med sprickor och rugglig yta, ni vet så där att det nästan raspar sönder strumporna när man tar på och av dem, gör att jag ogärna går barfota hemma eller i någon offentlig miljö.
 
 
 
Jag drömmer om sammetslena fötter där det inte finns några som helst skavanker på huden och alla tånaglar är så fint klippta och rundade med ett riktigt läckert lager med lack. Så fina fötter att jag kan sticka ner foten i en snygg högklackad sko med öppen tå och jag ska bara sucka av välbehag när jag kikar ner på de små fossingarna. In my dream! just nu och jag har insett att det är mycket jobb som ligger framför mig om jag ska lyckas få till ett par så snygga fötter i framtiden. Just nu är det ett par vintertrötta, fnasiga och kalla fötter som längtar efter att få lite kärlek, men frågan är om jag är rätt person för att kunna ge dem det?
 
När jag var yngre så drog jag mer eller mindre ett likhetstecken mellan fotvård och pensionär, vilket jag idag absolut inte håller med om. Fotvård är något som är nödvändigt för de flesta av oss och just nu överväger jag allvarligt att beställa mig en tid hos någon som kan det här med att ge fötter det dom behöver, men framförallt förtjänar.
I de flesta yrken så är det mycket gå och stå som gäller och har man då en trampdyna som är mer eller mindre bepansrade av ett hårt lager av jag vet inte vad, ja då behöver man muntra upp de där stackarna längst ner med att få en omgång kärlek och omtanke av någon som vet vad som behövs göras. För visst kan jag själv ta ett tag med fotfilen och smörja in dem sedan med en mjukgörande kräm, vilket sker kanske en gång i månaden, och det är absolut inte ofta nog men jag tror att det är bättre att ett proffs får ta sig an dem. 
 
Ja så nästa uppgift för mig nu kanske är att göra lite undersökningar om var och vilken den bästa fotvårdspersonen finns här i min närhet, allt för att mina små vänner därnere inte ska ge upp helt efter den här instängda och tråkiga vinterperioden. Snart är det vår och varmt och då vill jag gärna ha en söt liten fot som trippar fram i lätta nätta små gulliga skor!
 
Ta hand om dig!

Kommentera här: