Småprojekt

Sitter här och drömmer mig bort lite och har funderingar på vad jag skulle kunna dra igång som ett litet lagom stort projekt. Ni vet något litet enkelt att göra om kvällarna, där hjärnverksamheten inte behöver vara på topp och jag skulle kunna dra på mig snickarbyxorna och gå ner i källaren för att småpyssla en liten stund, en timme eller så, för att sedan vara nöjd för dagen. Att sedan inte behöva känna stressen över att bli färdig med projektet till en viss tidpunkt, utan det blir färdigt när det är färdigt,det är lite det som ja efterfrågar.
 
Mitt "drömprojekt" av det slaget är ett få ta mig an ett gammalt linneskåp att göra om till TV-skåp. Jag tycker att en TV är inte en möbel som tilltalar mig estetiskt och skulle vilja kunna gömma undan den ibland. 
Då tänker jag mig att det skulle passa perfekt att ha ett gammalt linneskåp att ha den ståendes i så det bara är att stänga dörrarna när man inte använder den. Måste bara hitta ett passande skåp först...
 
Jag tycker om att kunna hitta nya användningsområden för gamla möbler och få möjligheten att tänka utanför boxen och vara lite innovativ. 
Oftast är det slumpen som avgör att det blir dessa nya användningsområden men det är i det oväntade som det mest praktiska föds och det gäller inte bara inredning kan jag lova.
 
 
 
Allt som finns kvar av märket på skåpet.
 
Ordning och reda när det gällde skötseln av skåpet.
Avskavt och nött, men det är vårt! 
 
Här hemma har vi till exempel ett gammalt kylskåp, ett i trä där man fick lägga is högst upp i ett fack för att det skulle bli kallt, som vi idag använder till barskåp. Det stod ute i det gamla utedasset och svärfar hade förvaring av olja och andra kemikalier däri när han var verksam. Sedan blev det stående bra många år på dasset utan att jag riktigt hade lagt märket till det men sedan när vi började rensa här för flera år sedan så kom det fram igen och för mig var det inget att tveka om att fräscha upp det för att ta det i bruk, om än på annat sätt än det tilltänkta.
Det finns nästan ingen färg kvar på ytan, glasskivan som ska vara inne i skåpet är trasig och ett av benen var uppruttet men nu lagat. Men vad gör det? Efter lite kärlek och omsorg så står det nu här i vårt matrum och jag har inte sett någon annan som har ett sådant skåp som vi, iallafall inte i vår umgängeskrets, och det är roligt att få vara lite unik och ha saker som ingen annan har. 
 
Njut av kvällen!

Ålder är bara en siffra?

Sitter här och hör TV:n surra lite i bakgrunden. Det är visst TV-doktorn som står och rullar och jag hör att en av deras gäster idag är Dagny Carlsson, ni vet den härliga äldre damen som bloggar.
I maj så fyller hon 105 år och det är mer än en aktningsvärd ålder. Tänk så mycket visdom som hon måste ha efter alla sina livserfarenheter och som hon så gärna vill dela med sig av.
 
För mig är min ålder bara en siffra på ett papper, något som behövs för att urskilja mig från alla andra, att just jag är jag i det digitala samhället där vi behöver kunna åtskiljas från varandra.
Dock har vissa av mina åldrar gjort djupare avtryck i mitt liv än andra men om det beror på att jag har följt "normen" på det som är tänkt att det ska följa med siffran eller om det är livet i sig som har påverkat det, det kan jag inte svara på. Men det ena är nog inte oberoende av det andra.
 
 
 
 
Den största förändringen som skedde i mitt liv var nog den så kallade 30-årskrisen. Vid den åldern hände det mycket i mitt liv och en livsavgörande kris fick mig att fundera mycket över mitt liv som jag levde just då, var jag var på väg, om det var så som jag ville fortsätta mitt liv och vad jag kunde göra åt det för att jag som person skulle må bäst och därmed kunna vara den mamma som jag ville vara. 
Mycket hände på kort tid och det var en ganska tuff period som följde, men med facit i hand så var det värt det i slutänden och jag har aldrig ångrat de beslut som jag tog då. Men under den stunden i mitt liv då det var tufft så kände jag mig ibland så mycket äldre än de 30 år som jag då var. Mycket livserfarenheter som prackades på mig vare sig jag ville eller inte och det satte sina spår och jag kunde vissa dagar känna mig som 65 medan andra dagar då det flöt på lite lättare, ja då kände jag mig som 20 och kunde erövra hela världen om jag ville.
Så kan det vara än idag då jag en morgon kan känna mig som 90 år när jag sätter mig på sängkanten när klockan ringer och senare på dagen är det som om jag är i samma ålder som det jag kan läsa i mitt födelsedata.
 
Så ja, ålder är bara en siffra för mig, några svarta siffror på ett papper, som inte har någon större betydelse för mig just nu mer än att de visar vem jag är.
Jag lever i nuet och kommer att fortsätta länge med det, ända tills nuet inte existerar längre.
 
Ta hand om dig!

Lime-kokostoscarutor

Så här i vintertid behöver man fylla på med mycket C-vitamin för att hålla sig pigg och kry. Jag tar kanske steget lite längre och vill påstå att det behövs både C-vitamin och något sött, dock är det inte vetenskapligt bevisat men då jag har praktiserat det under helgen så kan jag lova att mår ganska trivsamt efter en sådan kur. Och att må bra psykiskt är precis lika viktigt som att må bra fysiskt.
 
Just nu kan man hitta mycket fina citrusfrukter i affärerna och igår inhandlade jag några limefrukter som jag egentligen inte hade någon plan för vad jag skulle göra med dem. Men då just citrusfrukter har flera användningsområden i både matlagning och bakning och att det går att använda både skal, saft och fruktkött så var det lite svårt för mig att bestämma vad det skulle bli.
Kokos är en smak som passar bra ihop med just lime och då jag tycker om det lite sega och mjuka i en kaka så blev resultatet en lime-kokostoscakaka. En kaka som bakas i långpanna, helt pefekt om man ska baka till många eller om man vill att det ska vara lite enkelt och inte bli så stökigt i köket.
 
 
 
Lime-kokostoscarutor 
ca 25 bitar
 
Botten:
  • 200 gr smör
  • 4 ägg
  • 5 dl strösocker
  • 2 tsk vaniljsocker
  • 1 nypa salt
  • 3 dl vetemjöl
  • 2 limefrukter, skal och saft
Smält smöret i en kastrull.
Vispa ägg, strösocker och vaniljsocker riktigt pösigt.
Tillsätt salt, vetemjöl, skal och saft från lime och det smälta smöret i smeten.
Rör försiktigt altt till en jämn smet.
Häll smeten i en långpanna, ca 25x35 cm, som du klätt med bakplåtspapper.
Grädda kakan mitt i ugnen, 200°, i 15 minuter.
Under tiden kakan står i ugnen förbereder du toscasmeten.
 
Toscasmet:
  • 75 gr smör
  • 1½ dl vispgrädde
  • 1 dl ljus sirap
  • 150 gr riven kokos
  • 2 dl strösocker
Blanda alla ingredienser i en kastrull och låt det koka ihop i 5 minuter.
Bred smeten över kakan och ställ in plåten ytterligare 10-15 minuter tills toscan har fått fin gyllenbrun färg.
Låt svalna i plåten och skär den sedan i lagom stora bitar.
 
 
 
 
 
 
Fatet är ett loppisfynd och servetten kommer från Green Gate.
 
Resten av dagen får nog gå i vilans tecken då jag har hållt igång med både det ena och det andra tidigare idag. Det gäller att njuta av de lediga stunder som blir och det är ju trots allt helg.
Hoppas att du får en fortsatt härlig söndag och passa på att bara vara en stund eller två, för det är du värd!
 
Ta hand om dig!