Namnsdag

12:e mars och det är Viktoria som har namnsdag idag, det vill säga jag och drygt 26000 till som delar det namnet med mig.
Egotrippad som jag ibland kan vara så går det att låtsas att hela svenska folket flaggar bara för mig och att det finns andra som heter lika är bara sekundärt. För visst är det kul att låtsas att man är den enda av sin sort.
 
När jag var liten så firade mina föräldrar våra namnsdagar med något litet till den som förärades med dagens namn, men nu för tiden så passerar dessa namnsdagar förbi utan pompa och ståt och jag ska erkänna att om det inte var så att min ena storebror hade födelsedag idag så skulle jag asolut inte komma ihåg den. Små grattishälsningar har dock kommit in från mina föräldrar och barn men för övrigt har den här namnsdagen varit som vilken dag som helst.
 
 
 
Att heta lika som Sveriges kronprinsessa har inte alltid varit så himla roligt. Jag minns gamla tanter som ofta slog ihop händerna av förtjusning när de fick höra vad jag hette och en standardfras som sades var ofta att "Vad roligt att du heter lika som vår kronprinsessa." Men jag hade allt svar på tal även att jag var liten, men trött på kommentaren. Jag svarade dessa tanter att "Jag hette det först!" vilket är sant då jag är född 1974, hmmmm det är några år sedan - typ 27?, och vår kronprinsessa är född 3 år senare. Så det måste ju vara hon som är döpt efter mig?!
Mitt namn har jag fått ärva efter min farmor som hette det som andranamn. Jag trivs med mitt namn men kunde tycka att det var lite jobbigt som barn då det inte var ett så vanligt för barn i min generation att döpas till utan Veronica var desto vanligare under den här tidseran. Det är oräknerliga gånger som jag istället för att bli kallad vid mitt rätta namn har fått bli kallad just för Veronica vilket kunde bli både jobbigt och framförallt pinsamt då jag som barn var tvungen att rätta någon vuxen som inte riktigt hade kollen. Pinsamt ja, det var det också när en del så gärna sjöng sången om mitt namn - "Viktoria, Viktoria, det här var en tråkig historia" som skrevs redan 1954 och framfördes av Stig Olin. Att vara runt 10 år och höra denna sång gav en hel del röda rosor på kinderna kan jag lova. Det är väl tur att jag är så luttrad idag att jag inte skulle reagera om någon nu skulle ens komma på tanken att ta till ton och sjunga den.
 
Ta hand om dig!

Kommentera här: