Rutiner, träning och en massa jävlar anamma!

Tänk vad det är svårt att skapa hållbara rutiner ibland och hur lätt det är att skapa rutiner som inte egentligen skulle vara det. Eller det sistnämnda vet jag inte om det är rutiner utan kanske mer ovanor som har en tendens att bete sig som rutiner. Eller är en rutin och ovana samma sak? Oavsett om det är bra eller dåligt och görs med regelbundna mellanrum så är det rutin? Eller ovana? Eller vana?
 
Jag har en förmåga att hålla i olika rutiner ett tag tills det blir tråkigt och då finns risken att jag släpper det helt istället. Av någon anledning så blir jag lätt uttråkad av det som ser samma samma ut dag efter dag och jag behöver en viss stimuli av att ständigt se en förändring på saker, om än bara en liten.
Trots att jag är en trygghetsknarkare där jag mår bra av att veta att allt blir på ett visst sätt, eller att det eller det ska hända den dagen och den stunden så finns alltid behovet av förändringar för att hålla igång mitt intresse och det ligger på mitt eget ansvar att det sker, både tryggheten och förändringen.
 
 
Just nu är jag inne i en träningssvacka som har inneburit för mig att det har varit noll och ingen träning på flera månader, förutom det där infallet att ta ett HIT-pass med kollegorna på jobbet. Jag mår inte bra av att vara stillasittande och orörlig, det påverkar mitt humör och liv mer än vad jag själv tror, men är något som jag upptäcker vart eftersom tiden går.
Igår fick jag ett infall iallafall och ställde mig på crosstrainern och körde en halvtimme och gjorde även lite styrkeövningar, läs lite, och kände mig som pånyttfödd efteråt. När endorfinerna slår till så finns det ingen annan känsla än lycka och att känna sig oslagbar. Nu gäller det bara att hitta rutiner för detta igen och man brukar ju säga att en gång är ingen gång så det måste fortgå nu ett tag framöver. Skapa rutiner, vanor eller om man vill kalla det ovanor, det är den stora utmaningen just nu!
Men ibland är det bara att köra på och vara envis för till slut så kommer man över den där höga tröskeln som gör att det tar emot att ta sig an det man tänkt. Använda pannbenet och det jävlar anamma som finns där bakom så ska jag nog se att jag fixar det!
 
Ta hand om dig!

Olika grader av trötthet

Det är tomt! Helt... jäkla... tomt...
Är ditt det också? Huvudet alltså.
Första dagen på jobbet och hjärnkontoret har tvingats igång igen, vilket det inte har varit nu på ett tag. Iallafall inte inom detta område.
 
 
 
 
Samtidigt kan jag tycka att det är rätt häftigt hur olika kroppen kan vara trött. Den ultimata tröttheten är, tycker jag, när både kroppen och hjärnan är utpumpade så där så att musklerna nästan skriker för de är så trötta och ömma. Och om jag ska ranka de olika "tröttheterna" så kommer enbart kroppströttheten på en god andraplats. När varje steg man tar är tunga, men knoppen bara säger fortsätt för den är inte det minsta utschasad. Tredje och i mina ögon den "sämsta" tröttheten är när bara knoppen är trött och ens muskelminne bara vill jobba med armar och ben men hjärnan säger stopp och man kan inte röra kroppen i en enda vettig och samlad formation. Då är det bara att gå och lägga sig och hoppas på bättre tur nästa gång.
 
 
 
Just nu är min kropp trött, hela kroppen och den sista lilla gnutta av fokus som fanns kvar i hjärnan förbrukade jag alldeles nyss på ett yogapass. Efter allt stillasittande idag så var det skönt att få tänja på kroppen och sträcka ut den i alla olika positioner.
Jag har nyligen hittat yogan som ett bra komplement till styrka- och konditionspass. Att köra dessa pass ger min kropp allt och lite till och just nu är jag inne i en period då kroppen får mer av yoga än av de andra träningsformerna, men just nu är det det som passar mig bäst. Och jag har lärt mig att lyssna på kroppen och vad den kräver och behöver.
Hur gör du för att få en bra kombination i din träning?
 
Ta hand om dig!

Tjejkväll i löparspåret

Ska börja med lite gnäll så är det färdigt sen. Trött, trött, trött som en... ja jag vet inte vad, så startade min eftermiddag/kväll idag. Så, nu var det färdiggnällt. Kort och koncist.
 
Tag a CHAMPION that impacts you and your fitness journey! #motivation #Instagram:
 
Ikväll har jag gjort ett konstaterande av de små spaningar och det jag uppmärksammat några tisdagkvällar nu i vår. Jag ger mig gärna ut på en löparrunda runt sju-snåret på kvällen och det jag då har märkt att det är flera än jag ute och motionerar, men det är enbart av det kvinnliga könet. Inte en man så långt ögat kan nå.
Visst kan det bero på att de är ute senare på kvällen, eller tidigare, men de är helt puts väck tisdagkvällar mellan klockan sju och åtta. Med andra ord, tjejkväll i elljusspåret här i Södra Vi. Visserligen känns det ganska tryggt och säkert här oavsett vilka det är som är ute och motionerar, men min spaning kanske ger andra en lite push att våga ge sig ut och springa.
Men lite nyfiken är jag allt över vad alla män gör tisdagkvällar vid den här tiden. Är det något på TV som de vill se, nattar de barnen eller är de bara lata? Ja det är frågan.
 
 
 
När det gäller att vara ute och springa, då vill jag vara ensam. För hur eller hur om man är två eller fler så blir det lite att man pratar med varandra och det är absolut inte min grej när jag utövar den här aktiviteten. Nej, in med pluggarna i öronen och på med lite musik med rätt takt för löparrundan. 
En egen spellista är hopknopad på Spotify för träningsändamål och det är mest den sortens låtar som spelas på radio just nu, alltså låtar som man kan ha i bakgrunden utan att fundera över vad det är man lyssnar på. Lite intetsägande skulle jag vilja kalla det. 
 
Kvällens runda har jag inte så mycket minne av om jag ska vara ärlig. Benen kändes ganska lätta men mina tankar var inte någonstans. Ni vet den där känslan som man upplever ibland när man är ute och kör bil och kör den gamla vanliga sträckan och sedan helt plötsligt så är man framme men man vet inte hur det gick till. Den känslan hade jag på rundan ikväll och det kan ha att göra med det som jag gnällde över i början av inlägget.
Det positiva med träning förutom att man förbränner och bygger upp kroppen är att man blir pigg efteråt. Från att kunna ha somnat stående på plats till att efter rundan vara fylld, iallafall till 90%, av energi så kör vi nu igång i andra andningen innan det är läggdags.
Det är inte så att det blir några stordåd gjorda en sådan här kväll, men det räcker med det lilla istället för att bli sittandes i soffan och få ingenting gjort.
 
Ta hand om dig!