Vardagsträning

Att röra på sig varje dag är bra för kroppen. Det behöver inte vara på gym eller något annat pass på något träningshus, den vanliga vardagsträningen fungerar också väldigt bra. Men det glömmer vi bort ibland, att även den gör nytta. 
Idag till exempel har jag fått ganska mycket vardagsträning i form av att först städat och dammsugit hela huset och sedan när jag var lagom uppvärmd gick jag ut och skottade snö. Snöskottning har de flesta människor som bor i villa i vårt samhälle hållt på med idag så vi alla har tränat på ganska bra!
Det finns många fler saker som man gör i sin vardag som man kan räkna som träning, en del saker förbränner mer och en del förbränner mindre. Jag är jättedålig på att veta hur mycket det och det förbränner och för mig är inte det det viktiga, utan det är att man gör något, att man rör på sig. 
Jag uppskattar dock ett riktigt svettigt träningspass där kroppen till slut bara skriker efter vila. Då vet man att man har gjort ett bra jobb, men samtidigt kan jag känna en tillfredsställelse att "bara" ta en rask promenad och rensa hjärnan. Allt det här ger en balans och energi  i kroppen för att orka vidare i vardagen. Att trötta ut sig ger ny energi av någon konstig anledning. Endorfinerna flödar genom kroppen!
Sedan jag började träna regelbundet för drygt ett år sedan har många av mina "småkrämpor" försvunnit. Det är svårt att tro att man kan få ont i kroppen av att ingenting göra, men det är precis så det är. Min kroppsform har även den förändrats och det har hänt saker både här och där! Samtidigt hat jag blivit piggare på kvällarna och fstnar inte bara i soffan hela kvällen.
Jag ser bara positiva effekter av att träna och även om orken egentligen tryter en vardagkväll, så försvinner den så fort jag drar igång med träningen. Mina träningspass är inte långa men intensiva och det passar mig perfekt. Jag tränar 4-5 pass i veckan och trivs väldigt bra med det och jag har inga som helst planer på att sluta med det. Det som är viktigt att tänka på är att man inte får fastna vid vad vågen visar, utan det är hur kroppen själv mår som är det som spelar roll.
 
Nu fortsätter vi här i det Alvinska residenset att njuta av helgen och bara vara. Passa på att göra det med och umgås med dina nära och kära!
 
Ta hand om dig!

Även det lilla kan vara något stort.

Min största passion, efter min man och mina barn, är bakning som ni säkert har finurligat ut om ni har följt mig här. Men efter bakningen så kommer inredning inte så långt efter. Jag är inte så jättepetig vad det gäller de stora sakerna som t.ex. vår soffa, som är både lappad och lagade här och där. Utan för mig är det de små detaljerna som gör helheten. 
Jag älskar att kolla runt både i virituella och fysiska affärer. Men jag tror inte att det finns något som slår så högt som att få komma in i en antikaffär och bara gå runt och plocka och pilla på sakerna.
Jag har en förkärlek för det gamla och nötta och min högsta dröm är att kunna renovera ett stort gammalt sekelskifteshus och flytta in i och bara gå och mysa. Att få inreda med tidstypiska detaljer och möbler, skulle vara min största lycka just nu. Men vem vet, plötsligt händer det!
Nu är det så att jag handlar inte bara gammalt utan det kommer även in nya saker här i huset också. Häromkvällen beställde jag från Bluebox.se de här fantastiska klädnyporna i lite mer retrostil.
Jag fastnade för den söta apans uppsyn och han ser så lycklig ut, den fina lindansösen, akrobaterna där den manlige har lite drag av "starke Adolf" och den mustaschprydde jonglören som ser så prydlig ut. De får stanna och bo hos oss ett tag nu.
Är du nyfiken på dem så hittar du dem här.
Min tanke är att de ska få hänga på väggen på ett litet "klädstreck" av något fint spetsband och där ska jag hänga upp lite fina fotografier som vi har. Men just nu är de liggandes i en ask på vardagsrumsbordet och jag tycker nog att de pryder sin plats där också.
Nu har snön börjat falla ganska tätt här utanför fönstret och jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om det... Jag skulle hellre se solen och att graderna på termometern började stiga. Nu går vi snart in i februari och vi får se positivt på det att snart har vi våren här!
Nu ska jag börja tända upp lite ljus här hemma och min man har tänt upp brasan så att det börjar bli varmt och skönt här i vardagsrummet. Vi tar en myskväll i soffhörnet och njuter av att helgen har börjat.
 
Ta vara på din tid och var rädd om dig!

Äpple och kanel.

Vad trevligt det är att komma hem och öppna postlådan och hitta inte bara ett utan två paket till mig. Hm... jo det var ju så att de hade jag skickat efter själv, så det var inga överraskningspaket. Men det hade varit väldans trevligt om så hade varit fallet. Jag får väl flörta lite med min man så kanske det kan dimpa ner något litet paket. Vem vet vad som händer till Alla hjärtans dag!
Jag har tyvärr inte hunnit att fota det idag som är värt att fota, vi får hoppas att jag hinner det imorgon så att jag kan ta vara på dagsljuset.
Idag fick det bli lite bakning efter jobbet. Har klurat lite på en variant på den vanliga hallongrottan, som i sig är en kaka som jag gillar skarpt då själva kakan är en lite mer segare variant. Det fick bli en kombination idag av äpple och kanel och en glasering ovanpå det istället för den vanliga hallonsylten.
 Glaserade äppelgrottor 
ca 20 stycken
  • 125 gram rumsvarmt smör
  • ¾ dl strösocker
  • 2 tsk vaniljsocker
  • 2 dl vetemjöl
  • ½ dl potatismjöl
  • ½ tsk bakpulver
  • ca ½ dl äppelmos
Rör smör, strösocker och vaniljsocker pösigt.
Blanda vetemjöl, potatismjöl och bakpulver i en bunke.
Tillsätt blandningen till smöret och rör ihop tills det blir en smidig deg.
Rulla degen till ca 20 kulor och lägg dem i kakformar.
Tryck en fördjupning i varje boll och fyll med äppelmos.
Grädda kakorna i mitten av ugnen, 200 grader, i 10-12 minuter.
Under tiden kakaorna svalnar vispar du ihop glaseringen.
 
Glasyr
  • 50 gram philadelphiaost
  • 2 tsk ljus sirap
  • knappt ½ dl florsocker
  • 1 tsk vaniljsocker
  • kanel, malen
Vispa ihop philadelphiaost, sirap, florsocker och vaniljsocker till en slät smet, gärna med elvisp.
Spritsa glasyren över kakorna och pudra över malen kanel.
 
Nej nu är det upp och hoppa från soffhörnet och dra på sig träningskläderna så jag hinner med ett pass innan jag ska slå mig ner här igen och titta på Antikrundan. Jag gillar programmet av olika skäl, men mest är det för att se om jag själv har något liknande hemma i min samling av prylar. Man kanske sitter på en liten guldgruva, eller inte... Nej för min del är det inte värdet av saken som avgör om jag gillar den eller inte, utan det är att den tilltalar mig och att jag känner att degt där är jag! Tyvärr är det på så sätt lite svårare att göra sig av med saker då, så vilen tur att man har en källare och stora vindsgarderober.
 
Var rädd om dig!